KFUM Skellefteå Klätterklubb

Klubben bildades 1985 av ett 20-tal scouter genom en studiecirkel om klättring. Intresset svalnade snart och efter att klubben fört en tynande tillvaro under några år.

Nytt blod
 I november 1989 fick verksamheten ny fart när några nya entusiaster (Patrick Andersson, Hans Brettschneider, "Janke" Boström och Erik Bergqvist) startade upp sektionen igen med hjälp av Lennart Backman som höll i internutbildning i

Bland klubbens aktiviteter bör också de s.k. "jippoklättringarna" omnämnas. Här kan privatpersoner, företag eller grupper med särskilda önskemål hyra väggen och en instruktör som tillhandahålls av klubben. Efterfrågan på "jippoklättringar" har varit och är fortfarande väldigt stor, trots att någon reklam för dessa tillställningar aldrig förekommit.
Klubben driver förutom nybörjarkurser även kurser i första hjälpen och har på senare tid också hållit i utbildningar i kamraträddning (en sorts "bergräddning"). Ett långsiktigt program för utbildning av instruktörer och en allmän höjning av medlemmarnas kompetens finns också.
Stor betydelse för den goda atmosfären och sammanhållningen i klubben har nog de med jämna mellanrum återkommande klubbträffarna, där vi träffas för att fika, se på bildvisningar och/eller klätterfilmer samt umgås i största allmänhet.
Goda träningsmöjligheter, som ständigt förbättrats, har skolat tävlingsklättrare av hög klass, och förutom att klubben under de senaste åren dominerat tävlingsklättringen i Norrland, så kan vi även visa upp ett antal fina placeringar nationellt sett.
De tävlingar som klubben anordnat under årens lopp har samtliga fått mycket bra kritik och varje år återkommer i Skellefteå två svenska tävlinsklassiker: "Viking Open" (feb/mars) och "Northland Classic" (dec.).
När Sveriges Television den 2:a april i år sände programmet "S" med underrubriken "klättring", slog programmet nytt tittarrekord - 660 000 människor satt bänkade framför TV-apparaterna. Den största delen av programtiden ägnades åt tävlingen "Viking Open", som hölls här i Skellefteå i slutet av februari i år. Klubben fick därigenom god PR.
Avslutningsvis kan sägas att klubben hela tiden drivs framåt och att utvecklingen på olika områden inom verksamheten aldrig står stilla, ett antal eldsjälar har borgat för det under årens lopp och detta kommer förhoppningsvis att vara fallet även framöver.

KFUM huset. Föreningen växte och innan sommarens slut hade föreningen växt till drygt 20 medlemmar innan sommaren var över. Föreningen gjorde några uppvisningar som firning från Sparbankshuset med ett 100 tal åskådare.
Klätterväggar
 Pengarna som klubben drog in satsades i att bygga en mobil klättervägg.
Väggen byggdes upp på mässor och tävlingar andra arrangemang. Intresset växte och medlemsantalet ökade. Under 91/92 arbetade vi hårt för att få till stånd en permanentklättervägg i den nybyggda kombihallen på vitberget. Ett starkt stöd från kommunen resulterade i att vi, i början av december -92, kunde genomföra SM i inomhusklättring på Sveriges HÖGSTA och BÄSTA klättervägg (en formgjuten, 6 meter bred och 14 meter hög konstruktion från Frankrike).
Med väggen växte medlemsantalet till strax över 100 personer.

Grottkrypning och isklättring
Klubben har en väldigt bred verksamhet. Förutom de aktiviteter som förknippas med klätterväggen så håller klubben även på med klippklättring, speleologi (grottkrypning), glaciärvandring och isklättring.

Klätterresor
Klätterklubben har gjort ett flertal mycket populära resor. Isklätterresor
 har gjorts till Suorva, Kittelfjäll, Saxnäs och Älvsbyn.    Ett flertal mycket populära grottkrypnings- och isklätterresor har under årens lopp anordnats. Klubbens viktigaste utomhusaktivitet förekommer dock på klipporna runt om Skellefteå. En mängd leder av olika svårighetsgrad,  på olika platser runt "stan", står till buds för dem som lärt sig uppskatta den känsla av frihet som ute klättringen har att erbjuda. Sedan nystarten 1990 har många resor inriktade på klippklättring genomförts. Dessa har främst gått till större berg som ställt högre krav på teknik, psyke och säkerhetskompetens. Den 120 meter höga väggen på Rösås-berget utanför Örnsköldsvik var under klubbens tidiga år ett populärt utflyktsmål.
Idag håller många av klubbens medlemmar så hög standard, att det inte är ovanligt att man på eget initiativ åker ner till exempelvis Frankrike eller Spanien för att utvecklas och umgås med andra klättrare.